Stage 5 - SINJ - 206km - Roadbook kvar i hållare

Den känslan att gå över finishline kan inte beskrivas. Glädjetårar och fotografen försökte att få någon vettig bild men vem bryr sig om hundra år. Det var helt klart den tuffaste dagen i både terräng, sten, roadbooknavigering och varmaste dagen också mot tidigare specialsträckor. Men också mycket kalla partier med vind och skugga.

Dagen började med att jag spydde innan starten då jag var mycket förkyld men ingen feber. Men det skulle iallafall inte hindra mig denna dag. Intag av vätskeersättning och bra proteinrik mat hade jag boostat med hela dagen innan och under natten. 2 alvedon och 1 ipren så var jag redo för dagen etapp på 200km. Körde nästan hela sträckan men kortade den på slutet för att jag hade redan gjort de svåraste delarna och tagit waypoints som skulle vara tillräckligt till medalj. Behövde inte alla när jag knappt klarade att köra tillbaka sista 50km till målgången med hosta och började känna mig hungrig. Tårarna kom när jag såg Knin skylten och ännu mer sentimental blev jag när jag svängde in på mållinjen till Dinaric Rally. Människor och förare stod och applådera. Fotografer omringade mig och Perica berömde mitt pannben, kämparglöd, positivitet och visste vad jag presterat även när jag var sjuk denna tuffa utmanade stage.

TACK till alla berörda som gjort detta möjligt, älskar er och älskar Dinaric Rally!